092:014 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus;
de grönska i vår Guds gårdar.
092:015 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott,
de frodas och grönska;
092:016 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig,
min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
093:001 HERREN är min konung!
Han har klätt sig i härlighet.
HERREN har klätt sig,
omgjordat sig med makt;
därför står jordkretsen fast
och vacklar icke.
093:002 Din tron står fast ifrån fordom tid,
du är från evighet.
093:003 HERRE, strömmarna hava upphävt,
strömmarna hava upphävt sin röst,
ja, strömmarna upphäva sitt dån.
093:004 Men väldig är HERREN i höjden,
mer än bruset av stora vatten,
väldiga vatten, havets bränningar.
093:005 Dina vittnesbörd äro fasta alltigenom;
helighet höves ditt hus,
HERRE, evinnerligen.
094:001 Du hämndens Gud, o HERRE,
du hämndens Gud, träd fram i glans.
094:002 Res dig, du jordens domare,
vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
094:003 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE,
huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
094:004 Deras mun flödar över av fräckt tal;
de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
094:005 Ditt folk, o HERRE, krossa de,
och din arvedel förtrycka de.
094:006 Änkor och främlingar dräpa de,
och faderlösa mörda de.
094:007 Och de säga: »HERREN ser det icke,
Jakobs Gud märker det icke.»
094:008 Märken själva, I oförnuftiga bland folket;
I dårar, när kommen I till förstånd?
094:009 Den som har planterat örat,
skulle han icke höra?
Den som har danat ögat,
skulle han icke se?
094:010 Den som håller hedningarna i tukt,
skulle han icke straffa,
han som lär människorna förstånd?
094:011 HERREN känner
människornas tankar,
han vet att de själva äro fåfänglighet.