003:003 Låt dhet och sanning ej vika ifrån dig;
bind dem omkring din hals,
skriv dem på ditt hjärtas tavla;
003:004 så skall du finna nåd och få gott förstånd,
i Guds och i människors ögon.
003:005 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta,
och förlita dig icke på ditt förstånd.
003:006 På alla dina vägar må du akta på honom,
så skall han göra dina stigar jämna.
003:007 Håll dig icke själv för vis;
frukta HERREN, och fly det onda.
003:008 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp
och en vederkvickelse för benen däri.
003:009 Ära HERREN med dina ägodelar!
och med förstlingen av all din gröda,
003:010 så skola dina lador fyllas med ymnighet,
och av vinmust skola dina pressar flöda över.
003:011 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan,
och förargas icke, när du agas av honom.
003:012 Ty den HERREN älskar, den agar han,
likasom en fader sin son, som han har kär.
003:013 Säll är den människa som har funnit visheten,
den människa som undfår förstånd.
003:014 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver,
och den vinning hon giver är bättre än guld.
003:015 Dyrbarare är hon än pärlor;
allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
003:016 Långt liv bär hon i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
003:017 Hennes vägar äro ljuvliga vägar,
och alla hennes stigar äro trygga.
003:018 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt,
och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
003:019 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund,
himmelen har han berett med förstånd.
003:020 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram,
och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
003:021 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon,
tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
003:022 så skola de lända din själ till liv
bliva ett smycke för din hals.
003:023 Då skall du vandra din väg fram i trygghet,
och din fot skall du då icke stöta.
003:024 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig,
och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
003:025 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck,
ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
003:026 Ty HERREN skall då vara ditt hopp,
och han skall bevara din fot för snaran.
003:027 Neka icke den behövande din hjälp,
är det står i din makt att giva den.
003:028 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen;
i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
003:029 Stämpla intet ont mot din nästa,
när han menar sig bo trygg i din närhet.
003:030 Tvista icke med någon utan sak,
då han icke har gjort dig något ont.
003:031 Avundas icke den orättrådige,
och finn ej behag i någon av hans vägar.
003:032 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge,
men med de redliga har han sin umgängelse.
003:033 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus,
men de rättfärdigas boning välsignar han.
003:034 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han;
men de ödmjuka giver han nåd.
003:035 De visa få ära till arvedel,
men dårarna få uppbära skam.
004:001 Hören, I barn, en faders tuktan, och akten därpå, så att I lären förstånd. 004:002 Ty god lärdom giver jag eder; min undervisning mån I icke låta fara. 004:003 Ty själv har jag varit barn och haft en fader, arit späd och för min moder ende sonen. 004:004 Då undervisade han mig och sade till mig: