031:028 Hennes söner stå upp och prisa henne säll,
hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

031:029 »Många idoga kvinnor hava funnits,
men du, du övergår dem allasammans.»

031:030 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt;
men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

031:031 Må hon få njuta sina gärningars frukt;
hennes verk skola prisa henne i portarna.

Predikaren

001:001 Detta är predikarens ord, Davids sons, konungens i Jerusalem.

001:002 Fåfängligheters fåfänglighet! säger Predikaren. Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet!

001:003 Vad förmån har människan av all möda som hon gör sig under
solen?
001:004 Släkte går, och släkte kommer, och jorden står evinnerligen
kvar.
001:005 Och solen går upp, och solen går ned, och har sedan åter brått
att komma till den ort där hon går upp.
001:006 Vinden far mot söder och vänder sig så mot norr; den vänder sig
och vänder sig, allt under det att den far fram, och så begynner
den åter sitt kretslopp.
001:007 Alla floder rinna ut i havet, och ändå bliver havet aldrig
fullt; där floderna förut hava runnit, dit rinna de ständigt
åter.
001:008 Alla arbetar utan rast; ingen kan utsäga det. Ögat mättas icke
av att se, och örat bliver icke fullt av att höra.
001:009 Vad som har varit är vad som kommer att vara, och vad som har
hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen.
001:010 Inträffar något varom man ville säga: »Se, detta är nytt», så
har detsamma ändå skett redan förut, i gamla tider, som voro
före oss.
001:011 Man kommer icke ihåg dem som levde före oss. Och dem som skola
uppstå efter oss skall man icke heller komma ihåg bland dem som
leva ännu senare.

001:012 Jag, Predikaren, var konung över Israel i Jerusalem.
001:013 Och jag vände mitt hjärta till att begrunda och utrannsaka genom
vishet allt vad som händer under himmelen; sådant är ett uselt
besvär, som Gud har givit människors barn till att plåga sig
med.
001:014 När jag nu såg på allt vad som händer under himmelen, se, då var
det allt fåfänglighet och ett jagande efter vind.

001:015 Det som är krokigt kan icke bliva rakt, och det som ej finnes
kan ej komma med i någon räkning.