007:010 Och HERREN talade ytterligare till Ahas och sade:
007:011 »Begär ett tecken från HERREN, din Gud; du må begära det vare
sig nedifrån djupet eller uppifrån höjden.»
007:012 Men Ahas svarade: »Jag begär intet, jag vill icke fresta
HERREN.»
007:013 Då sade han: »Så hören då, I av Davids hus: Är det eder icke
nog att I sätten människors tålamod på prov? Viljen I ock pröva
min Guds tålamod?
007:014 Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se, den unga
kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall giva
honom namnet Immanuel.
007:015 Gräddmjölk och honung skall bliva hans mat inemot den tid då han
förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är.
007:016 Ty innan gossen förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad
gott är, skall det land för vars båda konungar du gruvar dig
vara öde.
007:017 Och över dig och över ditt folk och över din faders hus skall
HERREN låta dagar komma, sådana som icke hava kommit allt ifrån
den tid då Efraim skilde sig från Juda: konungen i Assyrien.
007:018 Ty på den tiden skall HERREN locka på flugorna längst borta vid
Egyptens strömmar och på bisvärmarna i Assyriens land;
007:019 och de skola komma och slå ned, alla tillhopa, i bergsdälder och
stenklyftor, i alla törnsnår och på alla betesmarker.
007:020 På den tiden skall HERREN med en rakkniv som tingas på andra
sidan floden—nämligen med konungen i Assyrien—raka av allt
hår både på huvudet och nedtill; ja, också skägget skall den
taga bort.
007:021 På den tiden skall en kviga och två tackor vara vad en man föder
upp.
007:022 Men han skall få mjölk i sådan myckenhet att han kan leva av
gräddmjölk; ja, alla som finnas kvar i landet skola leva av
gräddmjölk och honung.
007:023 Och det skall ske på den tiden, att där nu tusen vinträd stå,
värda tusen siklar silver, där skall överallt växa tistel och
törne.
007:024 Med pilar och båge skall man gå dit, ty hela landet skall vara
tistel och törne.
007:025 Och alla de berg där man nu arbetar med hackan, dem skall man ej
mer beträda, av fruktan för tistel och törne; de skola bliva
platser dit oxar drivas, och marker som trampas ned av får.»
008:001 Och HERREN sade till mig: »Tag dig en stor tavla och skriv på
den med tydlig stil Maher-salal Has-bas.
008:002 Och jag vill taga mig pålitliga vittnen: prästen Uria och
Sakarja, Jeberekjas son.»
008:003 Och jag gick in till profetissan, och hon blev havande och födde
en son. Och HERREN sade till mig: »Giv honom namnet
Maher-salal Has-bas.
008:004 Ty förrän gossen kan säga 'fader' och 'moder' skall man bära
Damaskus' skatter och byte från Samaria fram för konungen i
Assyrien.»
008:005 Och HERREN talade vidare till mig och sade:
008:006 »Eftersom detta folk föraktar Siloas vatten, som flyter så
stilla, och har sin fröjd med Resin och Remaljas son,
008:007 se, därför skall HERREN låta komma över dem flodens vatten, de
väldiga och stora, nämligen konungen i Assyrien med all hans
härlighet. Och den skall stiga över alla sina bräddar och gå
över alla sina stränder.
008:008 Den skall tränga fram i Juda, svämma över och utbreda sig och
räcka ända upp till halsen; och med sina utbredda vingar, skall
den uppfylla ditt land, Immanuel, så vitt det är.»
008:009 Rasen, I folk; I skolen dock krossas.
Lyssnen, alla I fjärran länder.
Rusten eder; I skolen dock krossas.
Ja, rusten eder; I skolen dock krossas.
008:010 Gören upp planer; de varda dock om intet.
Avtalen, vad I viljen; det skall dock ej lyckas.
Ty Gud är med oss.
008:011 Ty så sade HERREN till mig, när hans hand kom över mig med makt
och han varnade mig för att vandra på detta folks väg:
008:012 I skolen icke kalla för sammansvärjning allt vad detta folk
kallar sammansvärjning, ej heller skolen I frukta vad det
fruktar, I skolen icke förskräckas därför.
008:013 Nej, HERREN Sebaot skolen I hålla helig; honom skolen I frukta,
och för honom skolen I förskräckas.
008:014 Så skall han varda för eder något heligt; men för de två Israels
hus skall han bliva en stötesten och en klippa till fall och för
Jerusalems invånare en snara och ett giller.
008:015 Många av dem skola stupa därpå, de skola falla och krossas, de
skola snärjas och varda fångade.
008:016 Lägg vittnesbördet ombundet och lagen förseglad i mina
lärjungars hjärtan.
008:017 Så vill jag förbida HERREN, då han nu döljer sitt ansikte för
Jakobs hus; jag vill vänta efter honom.
008:018 Se, jag och barnen som HERREN har givit mig, vi äro tecken och
förebilder i Israel, från HERREN Sebaot, som bor på Sions berg.
008:019 Och när man säger till eder: »Frågen andebesvärjare och
spåmän, dem som viska och mumla», så svaren: »Skall icke
ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda för de
levande?»
008:020 »Nej, hållen eder till lagen, till vittnesbördet!» Så
skola förvisso en gång de nödgas mana, för vilka nu ingen
morgonrodnad finnes.
008:021 De skola draga omkring i landet, nedtryckta och hungrande, och i
sin hunger skola de förbittras och skola förbanna sin konung och
sin Gud. Och de skola vända blicken uppåt, de skola ock skåda
ned på jorden;
008:022 men se, där är nöd och mörker och natt av ångest. Ja, tjockt
mörker är de fördrivnas liv.