051:024 Men nu skall jag vedergälla Babel och alla Kaldeens inbyggare
allt det onda som de hava förövat mot Sion, inför edra ögon,
säger HERREN.
051:025 Se, jag skall vända mig mot dig, du fördärvets berg, säger
HERREN, du som fördärvade hela jorden; och jag skall uträcka min
hand mot dig och vältra dig ned från klipporna och göra dig till
ett förbränt berg,
051:026 så att man icke av dig skall kunna taga vare sig hörnsten eller
grundsten, utan du skall bliva en ödemark för evärdlig tid,
säger HERREN.
051:027 Resen upp ett baner på jorden, stöten i basun ibland folken,
invigen folk till strid mot det, båden upp mot det riken, både
Ararats, Minnis och Askenas', tillsätten hövdingar mot det,
dragen ditupp med hästar som likna borstiga gräshoppor.
051:028 Invigen folk till strid mot det: Mediens konungar, dess
ståthållare och alla dess landshövdingar, och hela det land som
lyder under deras välde.
051:029 Då darrar jorden och bävar, ty nu fullbordas vad HERREN tänkte
mot Babel: att han ville göra Babels land till en ödemark, där
ingen skulle bo.
051:030 Babels hjältar upphöra att strida, de sitta stilla i sina
fästen; deras styrka har försvunnit, de hava blivit såsom
kvinnor. Man har tänt eld på dess boningar; dess bommar äro
sönderbrutna.
051:031 Löparna löpa mot varandra, den ene budbäraren korsar den andres
väg, med bud till konungen i Babel om att hela hans stad år
intagen,
051:032 att vadställena äro besatta och dammarna förbrända i eld och
krigsmännen gripna av skräck.
051:033 Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dottern Babel är såsom
en tröskplats, när man just har trampat till den; ännu en liten
tid, och skördetiden kommer för henne.
051:034 Uppätit mig och förgjort mig har han, Nebukadressar, konungen i
Babel. Han har gjort mig till ett tomt kärl; lik en drake har
han uppslukat mig, han har fyllt sin buk med mina läckerheter
och drivit mig bort.
051:035 »Den orätt mig har skett och det som har vederfarits mitt kött,
det komme över Babel», så må Sions invånare säga; och »Mitt blod
komme över Kaldeens inbyggare», så må Jerusalem säga.
051:036 Därför säger HERREN så:
Se, jag skall utföra din sak
och utkräva din hämnd.
Jag skall låta dess hav sina bort
och dess brunn uttorka,
051:037 och Babel skall bliva en stenhop,
en boning för schakaler,
ett föremål för häpnad och begabberi,
så att ingen kan bo där.
051:038 Alla ryta de nu såsom lejon;
de skria såsom lejonungar.
051:039 Men när de äro som mest upptända,
skall jag tillreda åt dem ett gästabud;
jag skall göra dem druckna,
så att de jubla.
Så skola de somna in i en evig sömn,
ur vilken de aldrig skola uppvakna,
säger HERREN.
051:040 Jag skall föra dem ned till att slaktas såsom lamm,
likasom vädurar och bockar.
051:041 Huru har icke Sesak blivit intaget
och hon som var hela jordens berömmelse erövrad!
Huru har icke Babel blivit ett föremål
för häpnad bland folken!
051:042 Havet steg upp över Babel;
av dess brusande böljor blev det övertäckt.
051:043 Så blev av dess städer en ödemark,
ett torrt land och en hedmark,
ett land där ingen bor,
och där intet människobarn går fram.
051:044 Ja, jag skall hemsöka Bel i Babel
och taga ut ur hans gap vad han har slukat;
och folken skola icke mer strömma till honom.
Babels murar skola ock falla.
051:045 Dragen ut därifrån, mitt folk; må var och en söka rädda sitt liv
undan HERRENS vredes glöd.
051:046 Varen icke försagda i edra hjärtan, och frukten icke för de
olycksbud som höras i landet, om än ett olycksbud kommer det ena
året och sedan nästa år ett nytt olycksbud, och om än våld råder
på jorden och härskare står mot härskare.
051:047 Se, därför skola dagar komma, då jag skall hemsöka Babels
beläten, och då hela dess land skall stå med skam och alla skola
falla slagna därinne.
051:048 Då skola himmel och jord jubla över Babel, de och allt vad i dem
är, då nu förhärjarna komma över det norrifrån, säger HERREN.
051:049 Ja, I slagna av Israel, också Babel måste falla, likasom för
Babel människor föllo slagna över hela jorden.
051:050 I som haven lyckats rädda eder undan svärdet, gån åstad, stannen
icke. Kommen ihåg HERREN, i fjärran land, och tänken på
Jerusalem.
051:051 Vi stå här med skam, ja vi måste höra smädelse; blygsel höljer
vårt ansikte, ty främlingar hava kastat sig över vad heligt som
fanns i HERRENS hus.
051:052 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall hemsöka
dess beläten, och då slagna män skola jämra sig i hela dess
land.
051:053 Om Babel än stege upp till himmelen, och om det gjorde sin
befästning än så hög och stark så skulle dock förhärjare ifrån
mig komma över det, säger HERREN.
051:054 Klagorop höras från Babel, och stort brak från kaldéernas land.
051:055 Ty HERREN förhärjar Babel och gör slut på det stora larmet
därinne. Och deras böljor brusa såsom stora vatten; dånet av dem
ljuder högt.
051:056 Ty över det, över Babel, kommer en förhärjare, och dess hjältar
tagas till fånga, deras bågar brytas sönder. Se, HERREN är en
vedergällningens Gud; han lönar till fullo.
051:057 Ja, jag skall göra dess furstar druckna, så ock dess visa män,
dess ståthållare, dess landshövdingar och dess hjältar, och de
skola somna in i en evig sömn, ur vilken de aldrig skola
uppvakna, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.