028:001 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: 028:002 Du människobarn, säg till fursten i Tyrus: Så säger Herren, HERREN:
Eftersom ditt hjärta är så högmodigt
och du säger: »Jag är en gud,
ja, på ett gudasäte tronar jag
mitt ute i havet»,
du som dock är en människa och icke en gud,
huru mycket du än i ditt hjärta tycker dig vara en gud—
028:003 och sant är att du är visare än Daniel;
ingen hemlighet är förborgad för dig;
028:004 genom din vishet och ditt förstånd
har du skaffat dig rikedom,
guld och silver har du skaffat dig
i dina förrådshus;
028:005 och genom den stora vishet varmed du drev din köpenskap
har du ökat din rikedom,
och så har ditt hjärta blivit högmodigt
för din rikedoms skull—
028:006 därför säger Herren, HERREN så:
Eftersom du i ditt hjärta
tycker dig vara en gud,
028:007 se, därför skall jag låta främlingar komma över dig,
de grymmaste folk;
och de skola draga ut sina svärd
mot din visdoms skönhet
och skola oskära din glans.
028:008 De skola störta dig ned i graven, och du skall dö
såsom en dödsslagen man,
mitt ute i havet.
028:009 Månne du då skall säga till din dråpare:
»Jag är en gud»,
du som ej är en gud, utan en människa,
i dens våld, som slår dig till döds?
028:010 Såsom de oomskurna dö, så skall du dö,
för främlingars hand.
Ty jag har talat,
säger Herren, HERREN.
028:011 Och HERRENS ord kom till mig han sade: 028:012 Du människobarn, stäm upp en klagosång över konungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren, HERREN:
Du var ypperst bland härliga skapelser,
full med vishet och fullkomlig i skönhet.
028:013 I Eden, Guds lustgård, bodde du,
höljd i alla slags ädla stenar:
karneol, topas och kalcedon,
krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd, jämte guld;
du var prydd med smycken och klenoder,
beredda den dag då du skapades.
028:014 Du var en kerub, som skuggade vida,
och jag hade satt dig att vara på det heliga gudaberget,
du fick där gå omkring bland gnistrande stenar.
028:015 Lyckosam var du på dina vägar
från den dag då du skapades,
till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.
028:016 Men under din myckna köpenskap
blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd.
Då förvisade jag dig från gudaberget
och förgjorde dig, du vittskuggande kerub;
du fick ej stanna bland de gnistrande stenarna.
028:017 Eftersom ditt hjärta högmodades över din skönhet
och du förspillde din vishet för ditt pråls skull,
därför slog jag dig ned till jorden
och gav dig till pris åt konungarna,
så att de fingo se sin lust på dig.
028:018 Genom dina många missgärningar vid din orättrådiga köpenskap
ohelgade du dina helgedomar.
Därför lät jag eld gå ut ifrån dig,
och av den blev du förtärd.
Jag lät dig ligga såsom aska på jorden
inför alla som besökte dig.
028:019 Alla som kände dig bland folken
häpnade över ditt öde.
Du tog en ände med förskräckelse
för evig tid.
028:020 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
028:021 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot
det
028:022 och säg: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över dig,
Sidon, och förhärliga mig i dig. Ja, att jag är HERREN, det
skall man förnimma, när jag håller dom över henne och bevisar
mig helig på henne.
028:023 Och jag skall sända över henne pest och blod på hennes gator,
och dödsslagna män skola falla därinne för ett svärd som skall
drabba henne från alla sidor; och man skall förnimma att jag är
HERREN.
028:024 Sedan skall för Israels hus icke mer finnas någon stingande tagg
eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu håna
dem; och man skall förnimma att jag är Herren, HERREN.
028:025 Ja, så säger Herren, HERREN: När jag församlar Israels barn från
de folk bland vilka de äro förströdda, då skall jag bevisa mig
helig på dem inför folkens ögon, och de skola sedan få bo i sitt
land, det som jag har givit åt min tjänare Jakob.
028:026 De skola bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar
ja, de skola bo i trygghet, när jag håller dom över alla som
håna dem på alla sidor; och de skola förnimma att jag är HERREN,
deras Gud.
029:001 I tionde året, på tolfte dagen i
tionde månaden, kom HERRENS
ord till mig; han sade:
029:002 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Farao, konungen i
Egypten, och profetera mot honom och mot hela Egypten.
029:003 Tala och säg: Så säger Herren, HERREN:
Se, jag skall komma över dig, Farao,
du Egyptens konung,
du stora drake, som ligger där
i dina strömmar
och säger: »Min Nilflod är min;
själv har jag gjort mig.»
029:004 Jag skall sätta krokar i dina käftar
och låta fiskarna i dina strömmar
fastna vid dina fjäll,
och så skall jag draga dig upp ur dina strömmar
med alla de fiskar i dina strömmar,
som hänga fast vid dina fjäll.
029:005 Och jag skall kasta dig ut i öknen
med alla fiskarna ifrån dina strömmar;
du skall falla på marken
och ej tagas bort därifrån eller upphämtas,
ty åt markens djur och himmelens fåglar
vill jag giva dig till mat;
029:006 och alla Egyptens inbyggare skola förnimma
att jag är HERREN.
Ty de äro en rörstav
för Israels barn;
029:007 ja, när dessa fatta i dig med handen, går du sönder
och sårar envar av dem i sidan;
och när de stödja sig på dig, brytes du av
och lämnar dem alla med vacklande länder.
029:008 Därför säger Herren, HERREN så: Se, jag vill låta svärd komma
över dig, och jag skall utrota ur dig både människor och djur.
029:009 Och Egyptens land skall bliva förött och ödelagt, och man skall
förnimma att jag är HERREN. Detta därför att han sade:
»Nilfloden är min; själv har jag gjort den.
029:010 Ja, därför skall jag komma över dig och dina strömmar, och göra
Egyptens land till en ödemark, ett ödelagt land, från Migdol
till Sevene, fram till Etiopiens gräns.
029:011 Ingen människofot skall gå där fram, och ingen fot av något
boskapsdjur skall gå där fram; och det skall ligga obebott i
fyrtio år.
029:012 Och jag skall göra Egyptens land till en ödemark bland ödelagda
länder, och dess städer skola ligga öde bland förhärjade städer
i fyrtio år; och jag skall förskingra egyptierna bland folken
och förströ dem i länderna.
029:013 Ty så säger Herren, HERREN: När fyrtio år äro förlidna, skall
jag församla egyptierna från de folk bland vilka de äro
förskingrade.
029:014 Och jag skall åter upprätta Egypten och låta egyptierna komma
tillbaka till Patros' land, varifrån de stamma. Där skola de
bliva ett oansenligt rike,
029:015 ja, ett rike oansenligare än andra riken, så att det icke mer
skall kunna upphäva sig över folken; jag skall låta dem bliva så
få att de icke kunna råda över folken.
029:016 Och Israels barn skola icke mer sätta sitt hopp till dem som
allenast uppväcka minnet av deras missgärning, när de vända sig
till dem; och de skola förnimma att jag är Herren, HERREN.