009:007 Men när jag har ryckt blodmaten ur deras mun och styggelserna undan deras tänder då skall också av dem bliva en kvarleva åt vår Gud, de skola bliva såsom stamfurstar i Juda, och Ekrons folk skall bliva såsom jebuséerna.

009:008 Och jag skall slå upp mitt läger till ett värn för mitt hus, mot härar som komma eller gå, och ej mer skall någon plågare komma över dem; ty jag vaktar nu med öppna ögon.

009:009 Fröjda dig storligen, du dotter Sion;
höj jubelrop, du dotter Jerusalem.
Se, din konung kommer till dig;
rättfärdig och segerrik är han.
Han kommer fattig, ridande på en åsna,
på en åsninnas fåle.
009:010 Så skall jag utrota vagnar Efraim
och hästar ur Jerusalem;
ja, stridens bågar skola utrotas,
och han skall tala frid till folken.
Och hans herradöme skall nå från hav till hav,
och ifrån floden intill jordens ändar.

009:011 För ditt förbundsblods skull vill jag ock
släppa dina fångar fria ur gropen
där intet vatten finnes.
009:012 Så vänden då åter till edert fäste,
I fångar som nu haven ett hopp.
Ja, det vare eder förkunnat i dag att jag vill giva eder
dubbelt igen.
009:013 Ty jag skall spänna Juda såsom min båge
och lägga Efraim såsom pil på den,
och dina söner, du Sion, skall jag svänga
såsom spjut mot dina söner, du Javan,
och göra dig lik en hjältes svärd.
009:014 Ja, HERREN skall uppenbara sig i höjden,
och såsom en ljungeld skall hans pil fara ut;
Herren, HERREN skall stöta i basunen,
och med sunnanstormar skall han draga fram.

009:015 HERREN Sebaot,
han skall beskärma dem;
de skola uppsluka sina fiender
och trampa deras slungstenar under fötterna;
under stridslarm skola de svälja
sina fiender såsom vin,
till dess de själva äro så fulla av blod
som offerskålar och altarhörn.

009:016 Och HERREN, deras Gud,
skall på den tiden giva dem seger,
ty de äro ju det folk
som han har till sin hjord.
Ja, ädelstenar äro de i en krona,
strålande över hans land.
009:017 Huru stor bliver icke deras lycka,
huru stor deras härlighet!
Av deras säd skola ynglingar blomstra upp,
och jungfrur av deras vin.

010:001 HERREN mån I bedja om regn,
när vårregnets tid är inne;
HERREN är det som sänder ljungeldarna.
Regn skall han då giva människorna i ymnigt mått,
gröda på marken åt var och en.
010:002 Men husgudarnas tal är fåfänglighet,
spåmännens syner äro lögn,
tomma drömmar är vad de tala,
och den tröst de giva är ett intet.
Därför måste folket draga hädan såsom en fårhjord
och fara illa, där det går utan herde.

010:003 Mot herdarna är min vrede upptänd
och bockarna skall jag hemsöka.
Ja, HERREN Sebaot skall vårda sig om
sin hjord, Juda hus,
och skall så göra den
till en stolt stridshäst åt sig.
010:004 Från den hjorden skall en hörnsten komma,
från den en stödjepelare,
från den en båge till striden,
från den allt vad styresman heter.
010:005 Och de skola vara lika hjältar, som gå fram i striden,
likasom trampade de i orenlighet på gatan.
Ja, strida skola de, ty HERREN är med dem,
och ryttarna på sina hästar skola då komma på skam.
010:006 Jag skall giva styrka åt Juda hus,
och åt Josefs hus skall jag giva seger.
Jag skall i min barmhärtighet låta dem komma tillbaka,
och det skall bliva såsom hade jag aldrig förkastat dem.
Ty jag är HERREN, deras Gud, och skall bönhöra dem.

010:007 Och Efraims män skola bliva lika hjältar,
och deras hjärtan skola glädja sig såsom av vin.
Deras barn skola ock se det och bliva glada;
deras hjärtan skola fröjda sig i HERREN.

010:008 Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa,
ty jag förlossar dem;
och de skola bliva lika talrika som de fordom voro.
010:009 Och när jag planterar ut dem bland folken,
skola de tänka på mig i fjärran land;
och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.
010:010 Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbaka
och från Assur skall jag församla dem.
Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon;
och där skall icke finnas rum nog för dem.