009:030 Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville
icke att någon skulle få veta det.
009:031 Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem:
»Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och
man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit
dödad skall han uppstå igen.»
009:032 Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga
honom.

009:033 Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där
han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på
vägen?»
009:034 Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken
som vore störst.
009:035 Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till
dem: »Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av
alla och allas tjänare.»
009:036 Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog
han det upp i famnen och sade till dem:
009:037 »Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot
mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan
honom som har sänt mig.»

009:038 Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke
följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville
hindra honom, eftersom han icke följde oss.»
009:039 Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt
namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om
mig.
009:040 Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
009:041 Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I
hören Kristus till—sannerligen säger jag eder: Han skall
ingalunda gå miste om sin lön.
009:042 Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det
bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i
havet.

009:043 Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är
bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna
i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke
utsläckes.
009:044
009:045 Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är
bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna
i behåll och kastas i Gehenna.
009:046
009:047 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är
bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda
ögonen i behåll och kastas i Gehenna,
009:048 där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
009:049 Ty var människa måste saltas med eld.
009:050 Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed
skolen I då återställa dess kraft?—Haven salt i eder och
hållen frid inbördes.»

010:001 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.

010:002 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru. 010:003 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?» 010:004 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.» 010:005 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud. 010:006 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'. 010:007 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder. 010:008 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött. 010:009 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.» 010:010 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma. 010:011 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne. 010:012 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.

010:013 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid
dem; men lärjungarna visade bort dem.
010:014 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten
barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike
hör sådana till.
010:015 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike
såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
010:016 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och
välsignade dem.

010:017 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg,
skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade
honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv
till arvedel?»
010:018 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god
utom Gud allena.
010:019 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå
äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära
falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom
tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
010:020 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från
min ungdom.»
010:021 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till
honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och
giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom
sedan och följ mig.»
010:022 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad
bort, ty han hade många ägodelar.
010:023 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru
svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds
rike!»
010:024 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till
orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke
att komma in i Guds rike!
010:025 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för
den som är rik att komma in i Guds rike.»
010:026 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då
bliva frälst?»
010:027 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men
icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»

010:028 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava
övergivit allt och följt dig.»
010:029 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min
och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller
systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
010:030 ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här
i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och
jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande
tidsåldern evigt liv.
010:031 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista
bliva de första.»

010:032 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före
dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro
uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och
begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
010:033 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva
överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola
döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
010:034 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla
honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå
igen.»