016:017 Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som
vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den
lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem.
016:018 Ty sådana tjäna icke vår Herre Kristus, utan sin egen buk; och
genom sina milda ord och sitt fagra tal bedraga de oskyldiga
människors hjärtan.
016:019 Eder lydnad är ju känd av alla. Över eder gläder jag mig
därför; men jag skulle önska att I voren visa i fråga om det
goda, och menlösa i fråga om det onda.
016:020 Och fridens Gud skall snart låta Satan bliva krossad under edra
fötter.

Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder.

016:021 Timoteus, min medarbetare, hälsar eder: så göra ock Lucius och Jason och Sosipater, mina landsmän. 016:022 Jag, Tertius, som har nedskrivit detta brev, hälsar eder i Herren. 016:023 Gajus, min och hela församlingens värd, hälsar eder. Erastus, stadens kamrerare, och brodern Kvartus hälsar eder. 016:024

016:025 Men honom som förmår styrka eder, enligt det evangelium jag
förkunnar och min predikan om Jesus Kristus, ja, enligt den nu
avslöjade hemlighet som förut under evärdliga tider har varit
outtalad,
016:026 men som nu har blivit uppenbarad och, enligt den eviga Gudens
befallning, blivit, med stöd av profetiska skrifter, kungjord
bland alla hedningar, för att bland dem upprätta trons lydnad—
016:027 honom, den ende vise Guden, tillhör äran, genom Jesus Kristus, i
evigheternas evigheter. Amen.

Paulus' första brev till korintierna

001:001 Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock
brodern Sostenes,
001:002 hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus
Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga, jämte alla andra
som åkalla vår Herres, Jesu Kristi, namn, på alla orter där de
eller vi bo.
001:003 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren
Jesus Kristus.

001:004 Jag tackar Gud alltid för eder skull, för den Guds nåd som har blivit eder given i Kristus Jesus, 001:005 att I haven i honom blivit rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och kunskap heter. 001:006 Så har ju ock vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos eder, 001:007 så att I icke stån tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse. 001:008 Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag. 001:009 Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre.

001:010 Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi,
namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta
söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma
sinnelag och samma tänkesätt.
001:011 Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder,
mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder.
001:012 Härmed menar jag att bland eder den ene säger: »Jag håller mig
till Paulus», den andre: »Jag håller mig till Apollos», en
annan: »Jag håller mig till Cefas», åter en annan: »Jag håller
mig till Kristus.»—
001:013 Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder?
Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?
001:014 Jag tackar Gud för att jag icke har döpt någon bland eder utom
Krispus och Gajus,
001:015 så att ingen kan säga att I haven blivit döpta i mitt namn.
001:016 Dock, jag har döpt också Stefanas' husfolk; om jag eljest har
döpt någon vet jag icke.

001:017 Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att
förkunna evangelium, och detta icke med en visdom som består i
ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft.
001:018 Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå
förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.
001:019 Det är ju skrivet:
»Jag skall göra de visas vishet om intet,
och de förståndigas förstånd skall jag slå ned.»

001:020 Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna
tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens
visdom till dårskap?
001:021 Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i
hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät
predikas frälsa dem som tro.
001:022 Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom,
001:023 vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en
stötesten och för hedningarna en dårskap,
001:024 men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en
Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.
001:025 Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är
starkare än människor.