012:019 Nu torden I redan länge hava menat att det är inför eder som vi
försvara oss. Nej, det är inför Gud, i Kristus, som vi tala,
men visserligen alltsammans för att uppbygga eder, I älskade.
012:020 Ty jag fruktar att jag vid min ankomst till äventyrs icke skall
finna eder sådana som jag skulle önska, och att jag själv då av
eder skall befinnas vara sådan som I icke skullen önska. Jag
fruktar att till äventyrs kiv, avund, vrede, genstridighet,
förtal, skvaller, uppblåsthet och oordning råda bland eder.
012:021 Ja, jag fruktar att min Gud skall låta mig vid min ankomst åter
bliva förödmjukad genom eder, och att jag skall få sörja över
många av dem som förut hava syndat, och som ännu icke hava känt
ånger över den orenhet och otukt och lösaktighet som de hava
övat.

013:001 Det är nu tredje gången som jag skall komma till eder; »efter
två eller tre vittnens utsago skall var sak avgöras».
013:002 Till dem som förut hava syndat och till alla de andra har jag
redan i förväg sagt, och jag säger nu åter i förväg—nu då jag
är borta ifrån eder, likasom förut då jag för andra gången var
hos eder—att jag icke skall visa någon skonsamhet, när jag
kommer igen.
013:003 I viljen ju hava ett bevis för att det är Kristus som talar i
mig, han som icke är svag mot eder, utan är stark bland eder.
013:004 Ty om han än blev korsfäst i följd av svaghet, så lever han dock
av Guds kraft. Också vi äro ju svaga i honom, men av Guds kraft
skola vi leva med honom och bevisa det på eder.

013:005 Rannsaken eder själva, huruvida I ären i tron, ja, pröven eder
själva. Eller kännen I icke med eder själva att Jesus Kristus
är i eder? Varom icke, så hållen I ej provet.
013:006 Att vi för vår del icke äro av dem som ej hålla provet, det
hoppas jag att I skolen få lära känna.
013:007 Men vi bedja till Gud att I icke mån göra något ont, detta icke
för att vi å vår sida skola synas hålla provet, utan för att I
själva verkligen skolen göra vad gott är. Sedan må vi å vår
sida gärna anses icke hålla provet.
013:008 Ty icke mot sanningen, utan allenast för sanningen förmå vi
något.
013:009 Och vi glädja oss, när vi äro svaga, men I ären starka. Just
detta bedja vi också om, att I mån alltmer fullkomnas.
013:010 Och medan jag ännu är borta ifrån eder, skriver jag detta, för
att jag icke, när jag är hos eder, skall nödgas uppträda med
stränghet, i kraft av den myndighet som Herren har givit mig,
till att uppbygga och icke till att nedbryta.

013:011 För övrigt, mina bröder, varen glada, låten fullkomna eder, låten förmana eder, varen ens till sinnes, hållen frid; då skall kärlekens och fridens Gud vara med eder.

013:012 Hälsen varandra med en helig kyss. Alla de heliga hälsa eder.

013:013 Herrens, Jesu Kristi, nåd och Guds kärlek och den helige Andes delaktighet vare med eder alla.

Paulus' brev till galaterna

001:001 Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon
människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som
har uppväckt honom från de döda—
001:002 jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar
församlingarna i Galatien.
001:003 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån
Herren Jesus Kristus,
001:004 som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss
från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders
vilja.
001:005 Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.

001:006 Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har
kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett
nytt evangelium.
001:007 Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast
så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja
förvända Kristi evangelium.
001:008 Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från
himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat
för eder, så vare han förbannad.
001:009 Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon
förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått,
så vare han förbannad.

001:010 Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det
Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»?
Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag
icke en Kristi tjänare.