»Ligg, ligg, du bro breda!
Två ädela konunga-barn öfver dig rida.»
’Hvad säger du, min trolofvade?’ sporde konungen. »Åh, ingenting, så mycket», svarade bruden. »Jag talar med Åsa, min tärna.»
De redo så åter ett stycke, och kommo till kungs-gården, hvarest prinsessans fader hade bott. Men nu var gården bränd, och ogräs växte upp ur grus-högen. Då qvad prinsessan:
»Här växer både tistel och törne,
der fordom legat guld i hörne.
Här ligger nu för fä och svin,
der förr jag tappat både mjöd och vin.»
’Hvad säger du, min trolofvade?’ sporde konungen åter. Bruden svarade: »åh, ingenting så mycket. Jag talar med Åsa, min tärna.»
Derefter foro de fram, och kommo till en fager lind. Då qvad prinsessan: