Kungen kände straxt igen sin Dotter och der blef en stor glädje, men han wände intet igen, förr än Fröken Snöhwit måste säija, alt huru det gådt Henne, och derpå dömde Konungen och hela hans Råd, at Trållpackan och hennes Dotter skulle slås ihiäl, war det icke rätt åt dem? Och så är Sagan all.
Vid diktens slut läses: »Denna Fröken Snöhwits Tragædia Är Förestäld J December månad 1737.»
17.
Den Förtrollade Fästemön.
Anmärkning.
15. I en öfverlemning från Dalarne, är sagans hufvud-person icke en förtrollad råtta, utan en groda, som heter Krattla. — Sagan instämmer för öfrigt med uppteckningen A; men slutar dermed, att grodan på bröllopps-dagen inbäres på en stol. Vid hon nu kommer in i kunga-salen, helsar Aske-pjesken henne:
»God dag, Krattla!»
Hvartill hon svarar:
’Gud signe, Frattla!’
och förbytes i samma ögonblick till en fager prinsessa.