Här simmer du med Makan Din,
När jag kommer hem, så mister jag Min,
åter frågade Printzen Henne, hvad Hon sade; men fick samma Swar: Jag talar litet med min tärna.
När de nu kommo hem, och skulle gå til Bords, så skoffa Trållpackan bort Fröken Snöhwit, och wille hafwa sin Dotter til Bordet, och då märckte Printzen någon åtskilnad, och sade til denne Bruden, til at försöka henne, om hon war densamma, hwad war det J sade mig, när jag bad Eder Roa mig med små Sagor och Wisor; Det kan jag icke minnas sade hon, utan jag måste gå och fråga min Tärna, och derpå gick hon in och slog Fröken Snöhwit och kiörde Henne at säija sig, hwad hon talte med Printzen, och så kom hon in igen, och sade det Första, som Fröken Snöhwit hade talat;
Siu Åhr jag i Jord-Kuhlan satt,
Wisor och Sagor jag förgat;
Sedan frågade Printzen hwad hon sade, när de foro förbij den der Tallen, och då swarade hon äfwen som förr, och gick ut och slog Fröken Snöhwit, till dess Hon sade henne, hwad det war; och när hon fick weta det, kom hon in igen, och sade:
Här sitter du Giök och galer i Talle,
Hemma ligger Bruden får Barn i Stalle;
Sidst frågade Printzen hwad Hon sade, när Hon såg de Twå Anckor simma i Åhn, och då måste hon gå ut igen, och efter hon då war mycket ond, slog hon Fröken Snöhwit så förskräckeligen, at Printzen fick höra Henne skrika, och när den andra kom ut, at säija honom Swar, sprang han ut at se, hwem det war, som fick Stryk, och fann Fröken Snöhwit, som gret, också tog han Henne och ledde in Henne til hela Sällskapet, och sade: Denna är min Brud och ingen annan!