ETT FARLIGT DJUR. DEN AMERIKANSKE BISONOXEN.

"Vet du inte, hvilket namn dina föräldrar gåfvo dig?"

"Jo då. John Ammerton, det står i föreståndarens bok."

"Jaså John. Nå ja, såret är inte farligt, och om du aktar dig för att rifva af förbandet, skall det snart vara läkt. Är du hungrig?"

"Ja, jag har inte ätit någonting alls i dag."

Fru Walther gaf honom smörgås och mjölk i köket. Medan han åt, betraktade hon honom med en forskande blick. När hon icke såg på hans trasiga, smutsiga kläder utan endast på det glänsande håret, som hon hade strukit vackert öfver det välformade hufvudet, och lade märke till ansiktet med de strålande ögonen, måste hon erkänna, att gossen var vacker.

Janne hade nu slutat äta och reste sig upp.

"John", sade hon, "när du är hungrig och icke har något att äta, skall du få komma hit och få mat. Jag vill inte att du skall gå och svälta."

"Tack, jag vill gärna komma."