"Och om jag ger dig mat hvarje gång du är hungrig, vill du då för min skull försöka bli en snäll gosse?"
John hängde hufvudet och funderade. En annan skulle kanske hafva förundrat sig öfver att han inte svarade genast, som en tacksam gosse borde hafva gjort, men fru Walther förstod, att han funderade huru han skulle svara för att vara uppriktig.
"Om de andra vilja låta mig försöka, frun, men det vilja de inte", svarade han till sist och såg henne trohjärtadt in i ögonen.
"Vill du försöka i alla fall?"
"Ja, det vill jag."
Fru Walther gaf gossen mat i ett papper och klappade hans hufvud. Han sade ingenting, men hon kunde icke tro att han ej kände någon tacksamhet—hon såg den lysa ur hans ögon.
(Forts.)
Tre generationer.
Med teckning.