O, hvi fick jag sångens verld,
Ensam blefven på min färd!
Q.
Aftonen.
(I Södern.)
Vinden susar uti poppellunden,
Näktergalen slår.
Solen ler ännu i afskedsstunden,
Och till hvila går.
Tankfull jag i dunkla skuggan dröjer
Af en lummig ek;