Bland drifvor och bland snö
Hon endast kunnat dö.
Men han, – en nordens son var han likväl
Och hård som nordanvind hans kämpasjäl,
Här var han född, ja här,
Ej der,
Till rosensmyckad strand
Han förts af lifvets hand.
Men honom älskade hon – ack, det var,
Som då en stormvind rosens kärlek har,