Fast från din ungdoms blomsterdal du går,
Der du har älskat, – njutit rika år!
Farväl I vänner! kära för mitt hjerta,
Så tungt det är att skiljas ifrån er!
Jag delat med er både fröjd och smärta,
Mottagen minnesblomman, som jag ger,
I dessa ord sig all min kärlek ter,
Mitt enda minne – ej jag äger mer.
Hvad moder, syster, vän mig gifva kunnat
Af hjertats värme, tack! du åt mig gaf,