Värden läste ogeneradt vidare i boken.
»Hon såg alldeles för ung ut.»
»Jaha», bet han till i det han med en rörelse af otålighet lade boken ifrån sig, »hon var sjutton år när hon fick mig och nu är hon 42—kan du räkna ut det?»
»Men…—du har ju aldrig nämt att du hade någon mor.»
»Jag ber om förlåtelse! Men intelligenta menniskor emellan brukar det vara öfverflödigt. Som du vet inträffar det en gång hvar jubelfest att en ung man har en mor.—Jag tror, du kan ta saken med sinnesro.»
»He! Ja men—du har aldrig talat om hvar hon fans.»
»Nej, för jag skulle väl sitta i Grands grop och afhandla mina familjeangelägenheter.»
»Hon såg stilig ut», anmärkte den yngre af de två, eftertänksamt.
»Europas luft brukar föra det med sig.»
»Jag skulle nästan tro det.» Den nyanlände kråmade sig med sjelfkänsla, vek omsorgsfullt upp sin öfverrock och satte sig på chäslongen.