FRU RIKISSA och några andra kvinnor skynda fram till Ingrid, som är nära att falla i vanmakt, och föra henne ut.
WALDEMAR
Ingrid en annans? Nej, det är en lögn!
Hon bidar mig, hon är min brud.
HERR ULF
Herr junker! Den skara gäster här I sen kan vittna, att jungfru Ingrid nyss vid mig blef vigd.
WALDEMAR
Så hafven I med list den väna lockat och hennes sinne snärjt med lismarord. Jag eger jungfruns löfte — men välan: i envig vi om henne kämpa.
HERR ULF
Nej!
Mig skydda lag och rätt. Jag strider ej
med dårar eller döda —
WALDEMAR utom sig.