Och han beväpnade sig hotande med en färla af rötofs, kastande en sträng blick på stenarna, alarna, enrisbuskarna, nätstolparna, hvilka stodo där talrika nog att föreställa en manstark klass.
I detsamma fick han sikte på Hagar, som förvånad betraktade honom, medan hennes följeslagare gått att uppsöka sadelmakaren. Fantomen försvunno, anblicken af en lefvande varelse, ett barn i skolåldern, återförde honom till besinning. Han for med handen öfver pannan, antog uppsynen af en välvillig lärare och frågade om Kajsa ville gå i skola hos honom.
Hagar var rädd, hon vågade icke svara.
— Så, så, sade Cannabis uppmuntrande, äst du ett flickebarn? Taceat mulier ... Vi måste räkna två genera: masculinum, femininum och därtill neutrum. Men det hindrar oss ej att ha ett commune. Scholaris och studens äro communis generis. Animus, själen, har äfven en feminin form, som heter anima, lifvet. Morte carent animæ, lifsgnistorna kunna icke dö. Och om någon säger dig, Kajsa, att du ej får gå i skola för att du är en flicka, så svara dem, att icke allenast alla dygder, utan äfven så lärda ting som scientia, eruditio, doctrina, facultas, humanitas, litteræ och många andra äro feminini generis. Skola vi börja nu genast?
Den ur sin rot uppryckta anden, som förtärde sig själf, hade nu fått ett stycke bränsle utifrån. Detta nya skolbarn skrattade icke åt honom, som alla de öfriga, åt hvilka han erbjudit sin föraktade skola. Hon ingick på hans fixa idé, hon tog den för allvar, och detta gjorde honom lycklig.
Hagar betänkte sig. Läsa för honom? Om han icke vore så afskyvärdt trasig! Om han icke inbillade sig, att hon var en sten! Skolan var allt annat än inbjudande. Men det var dock en skola, och en latinskola! Om hon skulle försöka? Tullnären var borta på resor ... Ensam tordes hon icke ... Men om Anders Hackspet ...
— Jag skall komma i morgon, svarade Hagar.
— Klockan sex! Det är bäst på morgonen. Jag är stundom så tung i hufvudet, de många pojkarne göra mig så mycken förtret. Har du böcker? Har du grammatika? Eutropius? Cornelius Nepos?
— Nej.
— Vänta litet! Du skall få låna af mig. Men tala ej om det! Förstår du? Tala ej om det!