Under år 1795 flyttade Joseph till Genua, i egenskap av krigskommissarie vid italienska armén, en plats som han erhållit genom Napoleons bemödanden. För att bli krigskommissarie behövdes även några militära meriter, och då Joseph ej ägde sådana uppgav brodern helt djärvt att Joseph hade varit hans adjutant. I Genua sysslade Joseph även med affärer — tiden var gynnsam för jobberi och spekulationer och Joseph förtjänade stora penningar genom att förmedla förbindelser mellan handelshus i Marseille och Genua.
Napoleon som, efter att i oktober 1795 tillsammans med Barras hava kuvat det rojalistiska vendémiaire-upproret, blivit utnämnd till general var mycket tillfredsställd med Josephs befattning i Genua. Han skaffade honom det kreditivbrev som Joseph behövde för sin nya plats och han arbetade på att för Joseph erhålla en plats såsom fransk konsul i Italien — eller i nödfall i något annat land, Spanien eller Portugal. Se här en av de böneskrifter som han uppsatte för detta ändamål, det är ett av dessa många dokument som Bonaparterna under kampen för sin fortkomst i världen fabricerade och i vilka de utan att blinka travesterade sanningen till sin egen förmån. Det är daterat den 1 augusti 1795 och Napoleon har här för Joseph uppfunnit meriter över vilka han själv var förvånad.
Till kommissionen för utrikes ärenden.
Joseph Bonaparte anhåller hos er om en plats såsom konsul i någon av Italiens hamnar.
Han är 30 år gammal.
Han har hållit en föreläsningskurs i offentlig och civil rätt. Han har rest i Italien och känner dess handelsförhållanden och dess politiska ställning.
Han talar italienska och latin. Han har varit officier municipal i sin kommun.
President i sitt distrikt.
Medlem av direktoriet i sitt departement, där han var allmän
åklagare. Krigskommissarie vid italienska armén.
Han närsluter här sina intyg samt andra handlingar som ådagalägga
hans meriter.