»Dina ord både förvåna och glädja mig, barn,» återtog Gert, utan att förråda den minsta skymt av otålighet att påskynda det avgörande, som var så nära; »men ett sådant steg är för viktigt att taga så här i ett tillstånd av översvallande känslor. Nej, barn, vi skola ej förhasta oss. Först när du i lugn kan skriva din vilja på papperet, då, Christina, då, men icke förr, är du mogen för detta steg.»
»Vartill skulle väl den tidsutdräkten gagna, frände?» sporde Christina; »skriva min vilja på papper, sägen I ... Jag är mera stark, än I föreställen eder; jag vill nu genast verkställa denna fordran.»
»Christina, mitt barn, vartill behöves det ...? Men åstundar du det själv, så bekänner jag, att jag ser det med mycken glädje. Men nu gå vi in till fru Christina. Henne, hos vilken du haft och som tillika bjudit dig för framtiden en fristad, bör du säga ditt hjärtas fria beslut. Jag är ock angelägen, att du gör det, ty lätt kan en skugga falla på mig, och det vill jag icke ...»
»Nej, nej, på eder, frände, skall ingen skugga falla. Vi gå till fru Christina!»
Inne i stora salen satt fru Christina, och framför henne stod en krigare, som i hållning och later tillkännagav en knekthövidsman. Just som dörrsvennen öppnade dörren till salen, såg Christina mitt framför sig i korsgången spelmannen, som kvällen förut meddelat henne den tunga tidningen. Han stod där med sin fiol under armen, och hon tyckte, att han vinkade åt henne, men hennes sinne var nu så fyllt av det förehavande, som kommit till mognad hos henne, att den besynnerlige mannen blott skymtade förbi henne, utan att hon lade något märke till honom.
Gert med Christina vid handen stannade vid dörren, som tillslöts bakom dem.
»Och det är allt, vad I haven eder bekant om detta ärende?» sporde fru Christina, avslutande det samtal, som försiggått mellan henne och den kunglige hövidsmannen.
»Allt!» svarade denne och bugade sig.
Fru Christina vände sig därpå till de inträdande och vinkade Christina till sig.
»Nu har du ett annat utseende, barn!» sade hon; »tager jag icke fel, så månde nu ett beslut vara fattat ...»