KAWE, Wäinämöises Far, en mägtig Herre i Norden; låg i moderlifvet 30 Somrar, där han ledsnade at längre vara, och som en Pallas eller Mars kom där ut med sköld och hjelm. Runan berättar:
Kawe ukko pohjan Herra,
Ikäinen iku Turilas,
Isä wanha Wäinämöinen,
Makais äitinsä kohdusa
Kolme kymmentä keseä;
Ikävvystyi aikojaan,
Oudostui elämitään;
Wijlaisi äitinsä kohdun,
Potkaisi punaista tuota,
Sormella nimettömällä,
Wasemmalla warpahalla — — —
Päästi sotamiehen miekkoneen,
Satuloineen orihin,
Kupehesta kunottaren,
Lapsen waimon lappiosta — — —
KAWEH, KAWOH eller Kawet, anses ock stundom för en stark välgörande
Ande, då den anropas til hjelp mot sjukdomar:
Kaweh ennen jaxon jaxoi,
Kaweh ennen päästön päästi,
Mixetsä minua päästä?
alluderes til föregående Runa om hans födelse.
Kawet in genit. Kapehen, in pl. Kapehet eller Kapeet.
Märk 1:o med Kawet förstås ofta en mägtig Förste i Månan, som hjelpte den mot Kuumets anslag. Se Kuumet.
2:o Ofta menas med Kapeet Skogsdjur med släta hår, såsom haror, räfvar och hemtamde, såsom får, hästar — ja, sjelfva menniskjan. — Se mitt Finska Lexicon, sub Kawet & Kapeet. — t.ex. då orm-förgiftet blåses och manas vidskepligen ifrån menniskjohullet, heter det:
Weeäs wiinana wihasi,
Maitona oma makusi,
Luojan luonto kappaleesta,
Karwasta iso-kapeen, det är menniskjan
Men at med Kapeen eller Kaween förstås menniskjan, synes ännu tydeligare af följande Runo-fragment, då sjukdom utmanas utur kroppen: