PIEHINGIN-WUORET — Bergs-rygg i S.O. ifrån Landsvägen 6/4 ut ifrån Piehingi by i Salo Socken. Där skola än synas tecken til rum och 4 st. portar. De äro första landt-känningar för seglande ifrån Brahestad.
Santta PIETARI, rådde til ormens födsel — Se Juutas. St. Pehr åberopas ofta i troll-runor, i anledning af flera Påfviska sago om hans vandel med sin mästare. Sådane Runor höra til medel åldern för Reformations-tiden.
PIMENTO & PiMENTOLA. Se Pirulainen.
PINNEUS, filius Tapionis, aliis, Pinneys, Tipion poika.
PIRU, djefvulen, Perkele; agerar ock smed; smider pestskotts pilar, som Loke.
Piru pijliä takoo.
Pajassa owettomassa.
Ilman ikunattomassa;
Isä piiliä takoo.
Poika nuo sulitteloo — —
Hans gesäller aro Ruho och Rompa samt Perisokia. Finnarrnes talesätt, Tulinen perkele el. piru, ger tilkänna, at han umgicks som smed med elden och det glödande järnet.
Rossæus säger, at Ryssarne dyrkat en Gud, under namn af Perun, den de förestält under en mans bild, hållande en eldhet sten i handen, hvilken til heder de underhöllo ständigt en brinnande eld af ekträd.
För det at ordet Piru, tyckes hafva någon gemenskap med Grækiska ordet pyr, ignis, eld, den Perserne dyrkade som en Gud (Suidas), och den Finska Piru förstod sig på eldens kraft i ässjan, såsom smed, sluter Doct. Idman p. 36. loc. cit. at elden i Hedendomen blifvit hållen för Gud, och dyrkad under namnet Piru. Eldens dyrkan i Norden påstår Schöning i sin afhandl, om Tids Regering i den gamla Nordiska hist. p. 105.
PIRULAINEN. En ond ande af mindre slaget — Fans unge, lång och förskräcklig, i Runorne. Louheatars Son. Pirulainen pitkä poika hakkasi Tulisen koiwun, Saaressa nimittömässä — — item — alt hvad som var af Pirus slägt, kallas Pirulainen, hin ondes pak; Se Paholainen. Dess tilhåll var i —