RIJJENNES — Se Riisi & Räjjännes.
RIJSI, En barnsjuka, troddes vara Rijjentehes eller Räjjäntehes afföda — Skulle brännas och utrotas, med den eld, som Ilmarinen och Wäinämöinen blänkte från luften — NB. at electricera barn torde ock ej vara oäfvet; emedan flera led- och trån-sjukor botas med electricitets-kulan. — I troll-Runor heter det härom:
Iski tulta Ilmarinen,
Wälähytti Wäinämöinen — —
Jolla poltan Rijjen suuta,
Rijjen hammasta hajotan —
RISTI KANNOT och Petäjät, helgade eller korssade stubbar och trän, tallar. At sådane varit af ålder i mycken helgd och högaktning ses af Påfven Gregorii IX bref 1228 til Biskop Thomas i Åbo, om deras afskaffande, Hans Capellan Wilhelm fick ock hela den tracten genom öppet bref dat. i Nousis 1234.
Sådane helige lunder och trän nedhögg klockaren Påhl Lydikäinen vid pass år 1656 i Kuopio i Savolax. Se Åbo Tidning, för år 1772. N:o 14. sid. 3.
RISTIN PÄIWÄ, Korsmessan, då fähus-väggarne och koerna korssades och en helgad sten utbärs i skogen, under många löjliga ceremonier: denne dag eller d. 15 Sept. är Tavast-länningarnes, i Hattula och där omkring, års-högtid än i dag efter slutad skörd och inbärgning — Se Wuoden alkajaiset, Kekri, Mickelin päivä.
RITIKAINEN, En orm-patron. Ormen kallas Ritikaisen rintasolki,
Ahikaisen ajjan-witzas.
ROMENTOLA, En ohyggelig skog. Se Hongatar, där Kati planterade furu-trän. Honka puu Romentolasta i.e. Sydän-maasta — Se Kati.
RONGOTEUS, gynnade Råg-skörden. En Carelsk afgud efter Wexionii och Wiborgska Biskopens Agricolæ upgift, Rygos el. tryges Theos, grani aut hordei Deus, Fennice: Rukiin Jumala hos Finnarne än vanligt talesätt — Se Pellon pekko. Svenskarne dyrkade Niord, en berömlig Konung; dess minne draks. Efter döden dyrkad, at befrämja årsväxten.
ROSTIOF, En finsk Kung; blef så högaktad af Svenskarne, at de efter döden gåfvo honom Gudommelig heder. Joh. Magnus Lib. I. C. 10.