Dottern Anni, hemmets enda,
Gick till källan efter vatten;
Vatten fann hon ej i källan,
Torrt var tennet i dess botten,
Torr stod kopparn vid dess sidor,
Torra löf i djupet lågo.
Dottern Anni, hemmets enda,
Gick till ängen efter vatten,
Öfver tvenne höjder steg hon,
Öfver tvenne, öfver trenne.
Dottern Anni, hemmets enda,
Bar då vatten hem från ängen,
Vände sig och såg omkring sig,
Varsnade en båt på fjärden,
Båt af hundra bräder timrad.
Prydlig satt en man vid rodret,
Och en annan man i fören,
Prydligast dock var den tredje.
Midt i båten mellan båda:
"Kom min jungfru ner i båten".
"Bryr mig icke om att komma;
Skulle jag i båten komma
Bågorna jag stege sönder,
Bräckte bräderna i sidan".
"Ginge bågorna ock sönder,
Bräcktes bräderna i sidan,
Finns nog träd att laga om dem;
Bräderna med snören hopsys,
Och med vidjor sammanfogas.
Kom då bara ner i båten".
"Bryr mig icke om att komma;
Icke har man hemma bedt mig
Gå i hvarje båt på stranden".
Dottern Anni, hemmets enda,
Bar då vatten till sin fader:
"Se, här har du vatten, fader".
Men den hårda fadren talte:
"Far du hän, du strandens sköka,
Kom ej mer för mina ögon;
Ej du var att hemta vatten,
Var att söka männer åt dig,
Gick att få dig röda bindlar,
Eller nya skor på foten".
Dottern Anni, hemmets enda,
Bar då vatten till sin moder:
"Se, här har du vatten, moder".
Men den hårda modren talte:
"Far du hän, du strandens sköka!" etc.