Karlarnes oförstånd.
Ve de unga karlars enfald,
Gossars oförstånd i valet!
Välja ej en fattig flicka,
Stadna ej vid låga dörrar,
Dröja ej vid murkna trösklar,
Hålla ej vid gamla grindar,
Vid förfallna åkergärden.
Allt den fattiga dock gjorde,
Hade tid till alla sysslor;
Allt sitt garn hon ensam spunne,
Väfde hvarje väf allena,
Sydde sen till mannens kläder.
Rika flickan har nog göra
Med sin egen ans och prydnad.
Borgå Tidning 1838, n:o 59.
Min och andras.
Andras fästmän lefva hemma,
Min är borta uti kriget;
Den gull-lockiga är borta
Der vid Turkens landamären,
Eller i Fransosens grannskap,
Der en mor sin son ej vårdar,
Systern ej omfamnar brödren,
Finska flickan kysser ingen;
Stridskanonen der en vårdar,
Der omfamnar blanka svärdet,
Hvassa sabeln bjuder kyssen.
Så dig, arme fästman, hände;
Tänkte här ditt bröllop fira,
Men i Moskva blef det firadt
På den store herrens gårdsplan,
Eller i en mindres pörte;
Vigdes der af hedningskäppen,
Långa svärdet blef din brudring,
Och din fästmö eldgeväret.
Ingen orsak att sörja.
Må vi flickor dansa skickligt,
Sjunga vackert våra sånger;
Fadren gaf mig lof att sjunga,
Leka alla helgdags aftnar,
Fröjda mig vid solnedgången,
Tills att sjutton år jag vore.