»Man skulle tadla mig, om jag icke lyddes till kreaturens suckan och hugnade så får som lamm med ett ord. Har I förstått?»
»Full väl.»
Och gref Magnus stod upp från bordet, lysande i sin guldbroderade dräkt. Han höll bägaren på sträckt arm och kastade hufvudet tillbaka, när han med själfsvåldig munterhet sjöng:
“Nu skils jag vid apoteken
och vill hålla mig till steken,
ett godt kök mig tjänar bäst,
bort med salf- och oljefäst!
Marmelad af unga dufvor
och Julep af spanska drufvor,
fettet af ett välstekt får,