KLYTAIMNESTRA.
Hvi säger du mig detta? dig jag lyda bör. 1010
AKHILLEUS.
Intal om fadren, att han bättre tankar får.
KLYTAIMNESTRA.
Han elak är, och fruktar hären särdeles.
AKHILLEUS.
Men skäl emellertid ju öfvervinna skäl.
KLYTAIMNESTRA.
Mitt hopp är iskallt; säg dock, hvad jag göra bör!
AKHILLEUS.
Bed bonom först, att icke döda dotter sin; 1015
Men om han sätter sig emot, kom då till mig!
Ty om han dig tillviljes gör, behöfs ej min
Bemedling alls, och räddningen är genast gjord;
Men jag skall vara bättre stämd emot en vän.
Ej heller hären mig skall förebrå, om jag 1020
Med skäl uträttar saken heldre än med våld.
Är detta väl bestyrdt; det fröjdar vännerna,
och dig, fastän det utan all min åtgärd sker.
KLYTAIMNESTRA.
Klokt är ditt tal. Här måste göras, som du vill.
Men om jag ej uträtta kan hvad jag begär, 1025
Hvar skall jag åter råka dig? hvart stackare
Väl gå, att söka upp den hand, som hjelper mig?
AKHILLEUS.
Vi äre dine väktare, der det behöfs,
Så att dig ingen varsnar, när du uppskrämd går
Igenom krigshärn; ej du bringe fadrens hus 1030
Påskam; ty Tyndareus förtjente sannerlig
Ej elakt rykte; stor han är bland Hellas' folk.
KLYTAIMNESTRA.
Rätt så! gå du förut; jag måste lyda dig,
Om gudar finnas, skall rättrådig man, som du,
Upphinna målet; hvarom ej, hvi äflas då? 1035
KHOREN.
Hvad bröllopsqväde ur Libysk flöjt, Stropk.
Samt från dansälskelig Kithara,
Och utur rörfogade Syrin-
ger uppstämde sitt ljud,
När på Pelions berg skönflätige 1040
Pierider, vid gudarnes måltid,
Med guldsandulade foten,
Stampande takt mot mark,
Till Peleus' bröllop kommo,
Med melodiska toner Thetis och Aiakidas, 1045
På Keutaurers berg låfsjungande,
Uti Peliadiske landen!
Men Dardanidas, för Zeus'
Läger en ljuf klenod, 1050
I kraterers gyllene skålar
Hämtade nektarns skatt,
Den Phrygiske Ganymedes.
Bredevid hvitglänsande
Sanden sig svängande 1055
Femtio flickor i khordans,
Nereus' bröllop begingo.
Med gnistrande facklor och kransadt hår Motstr.
Hästbetande skaran kom
Af Keutaurer, till gudarnes 1060
Måltid och Bakkhos' pokal.
Men högt utropade: dotter af Nereus!
De Thessaliska flickor; och verldens ljus,
Spåguden Phoibos, och han, som sångmörs'
Slägtledningar vet, 1065
Kheiron uppnämnde honom,
Som med Myrmidoners lansväpnade sköldmän
Skall komma, att Priamos' stolta
Jord föröda med eld, 1070
Kring kroppen med gyllene,
Hephaistosarbetade vapen
Omvärnad, en gåfva utaf
Gudinnan sin moder
Thetis, som honom födt hade 1075
Lycksalig. De gu-
dar då den faderherrliga,
Första Nereidens bröllop,
Och Peleus' högtid firade,
Men på ditt lockiga hufvud en krans Epod. 1080
Skola Argeierna lägga, liksom på skäckig,
Utur klippgrottornas natt
Utkommande, än oskärad hind,
Blodande, Iphigeneia, din hals,
Din, som ej vuxit upp vid herdepipan, 1085
Eller vid herdarnes sus och dus,
Utan en Inakhos' ättling till brud
Af din moder bildades.
Hvad har väl blygsamheten,
Eller dygden, i anlete röjd, 1090
För kraft numera i verlden?
Här gudlösheten är vorden
Mäktig, och dygd dere-
mot af dödliga hånas,
Och lagbrott vinner lag, 1095
Och ej dödlige samfält lägga sig vinn,
Att ej drabbe dem gudars hämd.