April 18.
Davod kom hit och såg temmeligen flat ut öfver det ovett Abdolkhalik och Ibrahim i förrgår gifvit honom. Han var efter vanligheten sömnig och tråkig. Medan vi suto kom shekh Ibrahim jemte min lille treflige skriflärare och under det vi betraktade allehanda skrifprof, dem han hade i sin portfölj, somnade Davod af. Vi skrefvo omkring en timmas tid, Mohammad gick sin väg, Davod vräkte sig sofvande på divan ända till närmare 'asr, då han vaknade upp och begärde något att äta. Jag gick ut för att taga pengar af Bokti, men träffade honom ej förän efter maghrib; under denna väntan fick jag tiden slut med att spatsera omkring i alléerna vid Birket, sitta i cafén och ha ganska tråkigt. Senare kom Mohammad Agha in till mig och vi drucko thé.
April 19.
Satt hemma hela dagen ända till maghrib, läste, sysslade och hade tråkigt. Ingen kom till mig, 'Ali sprang hela dagen på bestyr och kom ej hem för att laga mig mat, så att jag slutligen blef förargad, gick ut att äta och gjorde en tur i Asbukijeh, der jag satt i ett café.
April 20
Hade besök af shekh Davod, Ibrahim, Mohammad Effendi och Mohammad
Agha, med hvilken sistnämnde vi drucko thé tillsammans.
April 21.
Satt åter hemma hela dagen ända till 'esha och besöktes först af Davod, som just började ge mig sin tråkiga lektion, då shekh Ibrahim efter vanligheten kom och afbröt oss; han satt länge och väl här, läste i 'Unvan elbajan och gaf sina förklaringar öfver texten, ej utan tråk för mig. Middagstiden kom min lille Mohammad och gaf mig sin skriftimma. Sedan begåfvo vi oss, 'Ali och jag tillika med hans lille son Mohammad, ut till moskén Hossein, der nu i afton börjades hans molid. Vi gingo in i moskén, hörde på shekherne som läste ur Delail, och in i sjelfva kobban der Hossein är begrafven. Hans graf eller kobban var omgifven af jerngallerverk, här och der med några förgyllningar. Arbetet förekom mig vackert, så mycket jag kunde och vågade titta omkring mig. Jag läste fatheh framför kobban och kysste den på åtskilliga ställen, såsom jag såg andra göra. Der inne satt en lång rad läsande shekher. Jag var i afton turbanad, gick (som jag tror) temmeligen oobserverad omkring i moskén och hade ingen fruktan alls, ehuru för första gången i Kairo inne i en moské. En ung shekh ville, mot en ersättning af 5 fadda, för mig läsa en sura för Sejidna Hossein.
April 22.
'Ali berättade mig att maran (kabos) plågat honom om natten, att han läst åtskilliga surer ur Koran, men ej kunnat få den bort dermed, samt att den dock slutligen lemnat honom, men icke gått ut, utan satt sig i knuten vid zuffeh. Längre fram på dagen kom shekh Ibrahim, satt en lång stund och pratade om ödet. Jag tror aldrig att han verkeligen är moslim. Senare kom Davod och gaf mig min timma, hvarefter han begärde mat, fick litet bröd och honing att äta, vräkte sig sedan (under det jag med Mohammad gick in och skref) på soffan och sof ända till efter 'asr; derefter vaknade han, började prata med 'Ali och förargade mig till ytterlighet.