Svensken, lifvad af den läran
Som han fört till Auras strand,
Söker med förtjusning äran,
Helgon i hans fosterland.
Dock utaf dess glans betagen
Har han ordningen till vän.
Alla lyda under lagen,
Allas frihet skyddar den.
Svenskar älska fosterlandet,
Finlands söner likaså.
Viljen J föreningsbandet
öfver hafvets böljor slå?
JOUKAVAINEN.
J, Christne! Känslan som jag röjer
Vid Edra gerningar, vid Edra sångers ljud,
Allt öfvertygar mig att starkast är Er Gud.
För korset jag min hjessa böjer.
Ja, Svenskar, med Er kraft min arm förenas må.
RIDDAR CARL (ger ett tecken, och Svenska baneret, föreställande en himmelsblå glob med tre kronor, uppburen af 2:ne lejon, framföres till honom.)
Sen Sveriges baner, ett fäste för dess ära:
Upplysning, Frihet, Lag, tre kronor i det blå,
Som tvänne höjda lejon bära.
Vid det tillhöre Er att tro och huldhet svära.
JOUKAVAINEN.
Hör, korsets Gud, och eden tag!
Jag svär, att Sverges Konung lyda
Vid dessa kronor, som betyda
Upplysning, Frihet, Lag.