Nej, sök förjaga den.
EMOINA
Och minnet att han var
Vår hyddas skyddsgud och försvar
Då Svenska jägarhorn rundt kring oss hördes skalla.
Din sjukbädd blef ej störd, ty Riddarn lydde alla,
Vid dörren länge dröjd, liksom att vakta den.
WÄINÄMÖINEN.
Att forska i din själ med rofbegärigt öga.
EMOINA.
Jag såg blott i hans blick det ädla, milda, höga.
Han önskade att bli din vän,
Och derföre i höst han ville komma åter.
WÄINÄMÖINEN.
Vän med en Svensk! Jag minnet har
Af sonen som jag mist, af makan jag begråter.