»Omöjligt; omöjligare än att gå till månen. I den delen af huset, där generalen sitter, fins ingen enda dörr i något af hvalfven. För att bryta sig fram den vägen, skulle det tarfvas en hel månad.»
»Då få vi väl till slut gå rätt på saken och ta’ ut honom med våld.»
»Rätt så, nådig herre, detta har Lars aldrig tänkt, men ...»
»Säg ut!»
»Vakten är ganska stark. Det fordras femtio man, för att lyckas ... men tiden är rasande knapp, för i morgon lära de föra bort honom till Stadsgården.»
»Vid hvilken tid?»
»Det låta de nog vackert bli att tala om –.»
»Men det måste vi ha reda på. – Farväl tills i morgon – sök mig på Castenhof, om jag icke dess förinnan skulle vara hemkommen.»
Med dessa ord skyndade Svenske ut.
