* * * * *
Synderskan hade emellertid smugit sig efter prästen och redan hunnit ut i förstugan, då damerna Willman upptäckte hennes flykt. De skyndade efter och omringade henne.
Vad tänker du nu göra? frågade de. Tänker du ställa till med någon ny skandal?
Vad som upprör mig mest, utbrast doktor Karolina, är din brist på förtroende mot oss, din syster, din släkt, dina vänner! Jag skulle förstå dig, om vi vore några trångbröstade varelser, men du vet lika väl som jag, att du hos oss kunnat påräkna förståelse.
Just därför! mumlade synderskan. Doktor Karolina hörde henne icke utan fortfor:
Du begriper väl för guds skull barn, att det inte är din lilla svaghet, vi klandra! Envar har sin och på din ha vi så att säga väntat både länge och förgäves. Men det är sättet, barn! Som du inte tycks ha någon aning om! Endera trampar man den konventionella moralen under sina fötter, dristigt och med högburet huvud. Man gör det med patos!
Och med stil! inföll Lizzy.
Och helst med reklam, tillfogade Betty.
Ty därigenom, fortsatte doktor Karolina, höjer man sig över moralen och blir så att säga portalfigur till den nya etikens tempel. Man blir klandrad men också beundrad. I alla händelser kommer det någonting stort över det hela. Eller om man inte har mod, kraft, intelligens nog att våga sig på någonting dylikt, arrangerar man sig inom övliga gränser och gängse former. Den som inte kan vara stor, bör åtminstone kunna vara elegant och taktfull. Du har burit dig åt som en lantlolla!
Som en gammaldags mamsell! högg Lizzy i med stigande hetta. Vi skäms för dig. Du har vanhelgat dig själv, din släkt och ditt kön genom att smyga omkring som en brottslig piga. Du har känt dig brottslig, det är ditt stora fel. Ty ingenting kan vara osundare!