Jag ser, att min tuktan och mina böner ingenting förmått, och nu börjar du bli för stor för aga. Men hellre än att du skall fördärva dig med slinkor, vill jag se till att få dig gift.
Därmed hade jag nått mitt första mål och jag förrådde min glädje i det jag ropade:
Ack, kära mor, om du så äntligen vill! Och jag har en präktig flicka på förslag.
Det tror jag nog, svarade min mor helt torrt. Men den saken angår mig och inte dig. Och låt du mig hållas.
Då förstod jag, att hon ämnade uppsöka en äktenskapsförmedlare, och även det hade jag förutsett. På vår gata fanns det tvenne och den ene var ingen annan än den där skräddaren, vår falske anförvant, som med sina konster och knep ruinerat min stackars far. Den andre var en aktad köpman och vår granne. Till honom gick jag och sa:
Om min mor kommer för att rådgöra med er i äktenskapsfrågan, så gör mig den tjänsten att föreslå rabbi Schamils dotter.
Han svarade:
Är du galen? Eller vem tror du dig vara? Det vore en skymf mot rabbi
Schamil!
Jag anförtrodde honom vår hemlighet och förklarade alltsammans och då den gode köpmannen önskade köpa några av mina artiklar, lovade jag att skaffa honom en fördelaktig rabatt. Slutligen fast med tvekan gav han vika för mina böner. Sedan vakade jag över min mor och många dagar hade inte gått, förrän jag fick se henne sätta på sig sin bästa dräkt och lämna vårt hem. Jag ställde mig i porten och höll utkik. Hon stannade utanför köpmannens dörr och stod där rätt länge, men plötsligt gick hon tvärsöver gatan och bort till skräddarens hus. Antagligen hade hon i sista stund bestämt sig för honom, därför att han var vår anförvant. Då greps jag av den svartaste förtvivlan; jag störtade in i min kammare, kastade mig på bädden och upphävde böner och förbannelser om vartannat. När jag efter en stund hörde min mor återvända sansade jag mig för att inte väcka hennes misstankar. Hon kom in till mig och sa:
Nu har jag gått i dina ärenden och gjort mitt bästa. Jag tänker, att du skall gifta dig med Nathan Speibachs Maria. Hon är fem år äldre än du, men i övrigt är det inte något fel med henne. För resten stod det inte bättre att få.