SIGRID.
Ni ärelysten är. Om ni mig älskat,
förvisst ni hade spart mig denna stund.
Jag er ej aktar.
DANIEL HJORT
Ah—farväl!
SIGRID
Blif qvar!
KATRI (för sig).
Jag andas åter. Snart jag honom har.
Tionde scenen.
De förra. Arvid Stålarm. Johan Fleming.
STÅLARM.
Är nu den lilla blyga oron öfver?
SIGRID.
Ja, jag bestämt mig.
STÅLARM.
Och så allvarsam?
SIGRID (med förstäld fröjd). Du tycker det! Nå ja. Ett ja, min far, det flyger ej med fjärilsflykt på tungan, det tusen nycker, tusen skygga tankar besegra måste, som så länge bry oss, tils man tar mod och säger: här min hand!