LAUR. PAULINUS. Det svaret skall ni ångra än med sorg. Mins hur ni redan en gäng blef besegrad af hertigen och tvangs att honom hylla, mins hur det löfte då ni honom gaf, ni bröt på nytt. Snart skall han komma åter. (Pekande på verserna ofvanför balkongen). Den versen där, han då i muren högg, han hugga skall i blod på häfdens blad. (Uppläsande den).
"Hit jag, Karl, har kommit och sett och betvingat ett uppror,
härifrån åter jag går, lämnar ej spar af min hämnd.
Men jag skall komma igen, enhvar förrädare bäfve!
Ingen försköning då fins undan min straffande hand".
STÅLARM.
Vi den ej frukte. Orörd där den sitter
och håller skarp vår blick och blankt vårt svärd.
Må detta bli det sista ord vi byta!
BISKOP PETRUS. Så fortfar då att anse mera värd en brottslig konung, än er fosterjord. Med sorg vi resa åter, snart med svärd afgöras skall, hvad vi här bytt med ord.
(Erik Brahe. Laur. Paulinus och biskop Petrus af Vexiö gå).
Fjerde scenen.
Arvid Stålarm. Johan Fleming. Olof Klaesson.
OLOF KLAESSON. God natt med er, I riddare af ordet, god morgon strid och muntert lif igen. god natt med kutter under jungfruburen, god morgon trummors larm, kanoners brumbas, god natt med middagslur och gäspning lång, snart börja vi vårt glada näringsfång!
JOHAN FLEMING.
Af rättvis harm mitt hjärta mot dem lågar.
STÅLARM.
Till än' du från oss resa?