Han spände sitt snabbfotade sto Mariana för kärran och for till staden.
När han såg ledet på vägen, gaf han Mariana lösa tyglar.
— Förbanne mej, har int Kalle sagt stopp nu! — — Hej, Mariana!
Med ett brak var Janne öfver på andra sidan.
Ledet låg krossadt.
Men Kalle gärdade ett nytt. Nästa gång tog han starka videband.
— De borde fastna i, både hästen och karlen, tyckte han.
Men när Janne kom, så hejade han till ett tag och var öfver igen och sände bud till Kalle, att ledet var för fan i våld och att Kalle fick gå dit och reparera det, om han ville.
De träffades en dag vid rån i Myrängen.