De foro så vägen fram, och kommo till kungs-gården, som var bränd och öde. Då qvad prinsessan:
»Här gå nu både får och svin,
Här som jag fordom tappade mjöd och vin.»
’Hvad säger du, min vän?’ frågade konungen ytterligare. Prinsessan svarade: »jo jag talar till min häst, me’ns tiden går.»
Vidare kommo de till bron. Då sade konunga-dottern:
»Bro, bro, håll mig,
Liten Klara rider öfver dig.»
Slutligen voro de framme vid kyrkan. Då qvad prinsessan:
»Stå, fåle grå!
me’ns liten Klara stiger af.»